I’ve been with you such a long time, you’re my sunshine
Alltså. Titta bara. Är hon inte ljuvlig? Vänta. Scratch that. Är hon inte det ljuvligaste ni någonsin sett? Jo, utan tvivel. Kan ni tänka er att samma dag som veterinären sade att hon hörde kraftiga blåsljud på hjärtat och höll talet om gamla hundar (ni vet vilket jag menar), så slet Izla en strumpa ur handen på mig, rusade runt soffhörnet med de små tassarna febrilt skrapandes mot parkettgolvet och ut i trädgården där vi jagade varandra tills jag inte orkade mer.
Det verkar som om hon piggar på sig allt eftersom. Vi var på långpromenad i förmiddags och det gick bra. Det är inte så varmt, vilket underlättar en hel del.