Kommentarer (2)

GUD vad jag har svällt upp de senaste dagarna, det finns liksom inget slut på eländet, I have officially fallen off the wagon in the town of Chocolateville. Om någon på en restaurang plötsligt skulle rusa upp från sin stol och ropa “Everybody calm down! I’m a doctor!”  när jag promenerade nerför gatan, så skulle det förvåna ca: ingen. Okej, det där var inte sant. Det skulle nog förvåna många att jag inte tagit tunnelbanan istället.

— drunkeness ensues—-

YOOO!!! Pratade med Antoni i fredags; han ringde och ville att vi skulle boka ett datum till vår Englandsresa-revival (Liverpool och Manchester) i höst. Min iver, en fanatisk maktmissbrukare “on the rebound”, råkade överhöra samtalet och bestämde sig – likt varenda karaktär i Glamour – att “ingenting skulle få komma i dess väg”, och smög således ner ett piller i det sunda förnuftets drink. “Slappna av, ta det lugnt, jag tar hand om det här” försäkrade ivern ett sunt förnuft i koma, och inom loppet av två sekunder hade den i princip garanterat Antoni “fyra biljetter sida vid sida av Ferguson till United-City-derbyt”.

När han sedan nonchalant “droppade bomben” att han sett Bridget Jones dagbok häromveckan och tyckt att den 1) “var riktigt bra, faktiskt“, och 2) fick honom att känna ett spirituellt band “mellan sig själv och den där Mark Darcy“, ja då visste min förtjusning bokstavligen talat inga gränser. Jag blev som en överlycklig labrador som i glädjeyran bryter svansen utan att ens märka det; som ett barn som blir så överväldigat att det får tunghäfta när det tillslut hamnar i jultomtens knä.  Det dröjde en hel minut innan jag kunde förmå mig själv att börja tala igen, och vid det laget hade Antoni redan tröttnat på både samtalsämnet, mig och telefonpratandet.

“Darcy out!”

“HIHIHIHIHIHIHIHI ‘BACK TO THE STUDIO’!!!”

Life… well… spent…!

Extramaterial: ett roligt sms som inte fick nog med cred när det begav sig

“Haha finns det ett meaning of liff-uttryck när man ser något stort på golvet typ en persikakärna när man dammsuger. Och tänker “fan det här kommer aldrig gå” sen kör man på ändå och det hela slutar med 2 timmars dammsugarreperationer?”

Kommentarer (0)

HAHA! Sms:ade lite med the Honk man på tåget ner till Skåne igår, och vi bestämde att vi skulle höras över telefon lite senare under dagen. Jag var på ett lysande humör (fantastisk morgon – snackade med (“swoonade för” wouldn’t be far off) uppfinnar-Dennis, såg ett rådjur med sitt lilla kid spatsera förbi med ett inre lugn och en nonchalant  swagger i varje rörelse som jag önskar att jag själv var i besittning av (särskilt i närheten av uppfinnar-Dennis), tvättade, köpte mitt nionde exemplar av Borta med vinden FÖR TIO KRONOR och, ok, missade förvisso nästan tåget MEN karman gottgjorde mig nästan omedelbart genom att placera mig intill en tolv veckor gammal hundvalp) och kände en brinnande entusiasm inför vårt inbokade snack. Döm min förvåning och bestörtning när varningsklockan i min otroligt inkännande aura went off like a bloody siren och jag insåg att ett “… MEN…” låg i luften. Och mycket riktigt, några minuter senare plingade telefonen till:

“Jag är inte i mode miss missfit. Eller miss känsloslav.”

Medan jag gapskrattade över min egna själviska förträfflighet och hans förmåga att pinpointa ner den på millimeternivå kom ett andra:

“Eller bara miss too big livmoder.”

Mja. Miss isdrottning over here har visst lämnat sin kyliga mantel hemma och begett sig ut på en turné i självupptagenhetens tecken de senaste veckorna. Stackars karl, tänk all the wallowing in self-pity and the delusions of grandeur han har fått stå ut med på sistone – ett mkt osympatiskt beteende på alla sätt och vis. Jag håller på att sluta upp som Mrs Manger, och det är – förstås! – ett öde värre än döden.

“WHEN IS MODERN SCIENCE GONNA FIND A CURE FOR A WOMAN’S MOUTH?”, INDEED!

Kommentarer (0)

Fick det här sms:et för ett tag sedan: “Besinna dig kvinna! Du är ynkligt löpsk. All värdighet har runnit av dig!!!”

Ack. Jag kan inte förneka det. Det har gått för långt nu, och jag ser ingen annan utväg än att utfärda ett UST-förbud mot mig själv med omedelbar verkan. Det är helt enkelt slut med förstulna blickar, hetlevrade bråk och mysiga leenden – ja inga fler knogar skola darra av återhållen svartsjuka i kostymbyxor från 1800-talet, den sista vasen har seglat genom rummet och krossats mot spiskransen,  no more innuendos or double meanings for me, my children, and my children’s children!!! …ända tills säsongsavslutningen av Castle nästa tisdag.

Mina hormoner var dock inte sena att samla sina trupper och formligen kasta sig över nästa akilleshäl med en grundlighet och målmedvetenhet som lämnade mig alldeles vimmelkantig… nämligen håriga män!!!

Påpälsade skogshuggare som har “a way” med tjocka stammar del II (i skäggighetsordning!) (del 1)

Patrick Rothfuss. Ödmjukt geni, bestseller-författare, ihärdigt Joss Whedon-fan, pappa. EN VARM MÄNNISKA.

Cat Stevens. Ödmjukt geni, legendarisk musiker, pappa, ev Allah. EN VARM MÄNNISKA.

Jason Schleifer. Ödmjukt geni, 3D-guru, skämtare, pappa. EN VARM MÄNNISKA.

Det var mig en kort och sorglig liten lista som nästan osade kreativ desperation. Som plåster på såren bjuder jag även på:

Topp 3 självvalda nicknames från mitt förflutna att titta tillbaka på (och skämmas lite över)

3) “Anus Bananus”

period: jag minns inte, men det rör sig alltså om flera år.

bakgrund: nån gång i typ sexan tog min dåvarande bästa kompis mig åt sidan och väste generat: “Alltså Anna! Du vet väl vad anus är för något?”

(i det närmaste andlös av oskuldsfull förväntan lutade jag mig närmre och viskade:) “Nej?”

Ridå.

2) “Battery killing woman”

period: 8/5-2011 klockan 22.33.47 t o m 8/5-2011  klockan 22.33.52

bakgrund: jag återgav Sannas mobil…, kallar man det kritik? Begreppet är så främmande för mig!, mobilkritik för Snorre.”Bla bla bla… They call me the battery killing woman!!!”

“Du bör nog inte basunera ut det namnet så högt, det kan misstolkas.”

“Tsssss, vad mena-… aaaaaaaaaahhh…”

1) Monkeyface

period: några månader ~2008

bakgrund: Min sparringpartner Olle kallade sig själv för Monkeytoes på MSN, och redan på den tiden visste jag och min spegel precis var vi hade varandra. Little did I know… :(

Kommentarer (0)

Det är förresten inte varje morgon man vaknar upp till en adrenalininjektion rakt i egots hjärta:

“Världens mest konservativa fiktionsaktivist har återigen gett verklighetsfrånvaron ett ansikte genom att dra Harry t. Sally-kortet. Förlegat! Tilläggas bör att nattens sten i glashuset presenterades av samma kvinna. Alla kan ställa sig upp och applådera A. Karlssons fenomenala sving. Vi minns Giff då Anna Karlsson, trots sitt klandervärda tillstånd*, lyckades föra fram sina åsikter om platonisk vänskap.” 

Hahaha! It’s funny because it’s true. Det förvånar väl knappast någon om jag i samma andetag tar mig friheten att reposta den här gamla favoriten ur Richard Burtons dagbok:

(Nov. 18) This morning in the early hours the pot decided to have a go at the kettle and won handle down. E., the pot, gave this particular kettle, me, a savage mauling. I was coldly accused of virtually every sin under the sun. Drunken-ness (true) mendacity (true) being boring (true) infidelity (untrue) killing myself fairly quickly (true) pride envy avarice (all true) being ugly (true) having once been handsome (untrue) and any other vice imaginable except homosexuality and ungenerousness. Otherwise this personal kettle was not black at all but shimmered in aluminium. I mean I practically got away scot-free.

* full som ett litet ägg.

Kommentarer (0)

Sms från syrran kl 05:51:

Så jag vaknar 04.23 och slänger panikartat ned vadfansomhelst i min opackade väska. Nedslängt blir bland annat impregneringsspray och mockaborste. Ej nedslängt vid sista check av johan i dörren kl 04.33: pass, julskinka, mobilladdare, vantar, mössa… och bankomatkort!! visar det sig när jag 10 minuter senare sitter i taxin som kört mig till flygbussen!

EDIT: Mamma bidrog tidigare ikväll med följande:

Herman: “Ska vi ses hemma hos dig imorgon kväll och äta middag?”

Hysteriska skrik från andra sidan luren.

Herman: “Jo jag fattar att du måste köpa julklappar, men på kvällen.”

Fortsatt hysteri, eventuellt kryddat med tårar den här gången.

Herman: “Jamen alla affärer har stängt klockan sju. Jo. Jo! JO!! Jag lovar. Du kommer inte kunna köpa julklappar efter klockan sju.”

Panikslagna skrik.

Herman: “För affärerna är stängda då.”

Jag tyckte mig höra hur hårrötterna brutalt slets upp ur skalpen på andra sidan.

Herman: “Nä okej, vi får ta middagen nån annan gång helt enkelt.”

Kommentarer (0)

Såg den här bilden idag och insåg att det var dags för mig att komma ut ur garderoben och bli lesbisk. Jag tog alltså en enda blick på 2010 års upplaga av Jonas Lawes, och kände hur mina fortplantningsorgan skrumpnade ihop och dog. Ja, Lawes minns ni väl förresten? Han introducerade mig för Ricky och Steves podcasts (jag hade bara hört XFM-showerna innan), och jag insisterade på att han skulle lära känna Arrested Development. Jag minns det så väl, första boxen lämnade han tillbaka med ett “det blev faktiskt rätt kul mot slutet!”, till andra lät det: “jag ser alltid ett eller två avsnitt till frukosten – det bästa sättet att börja dagen på!” och när han sett färdigt tredje reste han sig upp i matsalen, gick ljudlöst över till mig, gav mig en lång, hård kram och sade – med en underkäke som darrade av alla inre känslostormar – “Tack!”.  Jag råkade glömma svara på två sms i juli, och sen dess har det varit total radiotystnad lägrena emellan. Inatt var det således dags att be om ursäkt. Och nåd. I modets tecken – via sms.

“Jag vet ju att jag måste kräla. Kräla som inte ens någon orm nånsin krälat. Och jag ska. Jag kommer. Det bär bara emot så Oerhört mycket om du till råga på allt är seriös med mustaschen?! Nu har du blandat ihop dig själv med clark gable igen. Det är ju de ruttna tänderna (kom igen. Försök inte ens förneka det. Du är ju britt.)  ni har gemensamt! Inte klassen, elegansen, framgångarna, pengarna, kvinnorna, attraktionskraften, skådespelartalangen, längden, musklerna osv osv osv… Ja du fattar. Härmed förklarar jag krälandet inlett!”

“Jag visste, JAG VISSTE! att det skulle krävas drasstiska åtgärder för att få dig/ers höghets uppmärkningshet! DU HAR DISSAT MIG I ETT HALV ÅR! MOTHERFUCKER!”

“Och nu när jag ser hur du stavar kom jag plötsligt ihåg varför… Du behövde inte ha tagit i så att du sprack för att påkalla min uppmärksamhet. Ett tredje världskrig eller så hade ju räckt, men mustaschen var faktiskt lite Väl magstark…”

“Ah! iv missed you love!”

“Jag har saknat dig också!!!”

Kommentarer (0)

Jonas Holmkvist? James Dean?

Sms-konversation med Honken:

Han: “Svara nu!”

Jag: “Klockan fem? Reheheheally?”

Han: “Jag vet. Var riktigt full. Kanske tur att du sov, eller det var väl ingen tillfällighet att du gjorde det klockan 5.”

Jag: “HAHA. Happy drunk eller sad, lonely and desperate drunk?”

Han: “Mer genifull. Kom på att spriten är vägen till ett bra liv. Där flaskan och pennan går hand i hand. Jag kunde känna en absintstinkande Strindberg kanalisera min själ. Och plötsligt förstod jag Kurt Cobain, Hendrix och en handfull andra. Allt stod klart. Mitt ego tog mig till nya höjder. Jag var redo att dö ung, bara jag fick ut That Shit! True story”

Han: “Sen somnade jag. Några sekunder senare såg jag på ett big brother-avsnitt där jag själv var med. Jag stod och luftboxade in i kameran och höll en 3 minuter lång monolog. Det var tydligen ett best of-avsnitt. ‘De pinsammaste ögonblicken i big brother’ hette det.”

Kommentarer (0)

Försökte hiva tillbaka this ol’ winegumstyngda vessel i sadeln och upp på förolämpningstronen igen efter det senaste fiaskot, genom att skicka ett retsamt sms till Måns… Men jag tror inte det gick så bra, för jag fick precis det här svaret:

“Vad har vi lärt oss? Vad är du dålig på (bortsett från regi)?”

Kommentarer (0)

Haha roligt sms från Johanna (och Pat, i tanken):

Vi funderade länge på vilket “djuridentitet” du har. Du är väl ändå bekant med den vardagshöjdande sysslan? I vilket fall, vi hittade inte något som stämmer till 100%. Skyll på våra suddiga fantasimått. Djuret sen. Dessa kriterier behövde det uppfylla: Skarptänkt. Fysiskt stark. Mycket medfödd muskelmassa. Gillar inte att röra på sig. Gillar dock brottning och flockaktiviteter. Kan gå långa vägar för att bli underhållen. Visar utvalda platonisk närhet. Vill leva i par. Är ibland i hetsig konflikt med hanen… Eeeeh. Tja. Om inget kan tolkas positivt, tänk då på vad mycket tid vi ägnade ditt djur. Fint?

Kommentarer (2)

Coooock it, skulle ju sova för två timmar sedan. Mitt och Snorres förhållande klarar av många  smällar och yttre påfrestningar efter snart fem och ett halvt år tillsammans, men Mario Kart Double Dash just isn’t one of them. Särskilt inte när han vinner med 30 poäng!!! Nu ska blooodeeeet flyyytaaa! Är så sur nu. Och så vann han precis 500 kronor på en trisslott som jag VILLE KÖPA IN MIG PÅ MEN INTE FICK (eftersom jag är en “otursförföljd rulltårta som förlorar med 30 poäng i Mario Kart”). Åååååhhh så det grämer mig.

“Haha! Att spola ner den är nog ingen bra idé. Att säga att du har gjort det, ta smällen, och sen pinna ner till pressbyrån är en bättre”.