Kommentarer (0)

Ibland känner jag mig som Oskars lilla välgörenhetsprojekt. Antingen ser han nån form av oslipad svan i mig, eller så vill han bara (mer troligt) marinera ankan lite innan han lägger den på grillen. Det går nämligen inte en dag utan att han kommer med uppmaningar som: “Ta av dig mössan!”, “Gå till tandläkaren innan du dör!”, “Börja snusa!”, ”Sluta småäta!”, “Far hem!”, ”Sträck på dig!”, “Köp inte på dig en massa skit som du inte har nån använding av!”, “Skaffa glasögon!” osv osv. Häromveckan var det mitt sociala umgängesliv som granskades under lupp, och det blev ju  en synnerligen snabb inspektion eftersom jag inte har något.

“Kom hem till mig och se på film då!” föreslog han, så det gjorde jag. Han visade mig till en soffa stor som ett genomsnittligt baltiskt land och där slog jag mig tacksamt ner medan han under en halvtimmes tid irrade omkring och letade efter högtalarsladdar, balanserade projektorn med en vattenpasslig noggrannhet,  gav mig nåt att dricka, visade upp sin samling uppstoppade djur (inkl en ekorre med en stickad mössa) och försökte laga mina glasögon.

“Vilken film vill du se?” frågade han, och bläddrade igenom alternativen. “500 days of summer” var mitt spontana val, men jag vågade inte ens yttra orden när testosteronet hängde så tungt i luften. Istället öppnade jag  munnen för att säga något, kom på bättre (livsförlängande) tankar, stängde den igen, och drack nervöst en klunk luft ur mitt tomma glas. Tillslut bestämde vi oss för The Wolfman, och herreminje vilken dynga! Jag somnade efter typ tio minuter. Sen dess har alla inbjudningar till framtida filmkvällar mystiskt uteblivit.

Kommentarer (0)

Snorre! Snorre!!! SNORRE!!! Glöm förhandsbokningen av Fifa 11, glöm Manchester Uniteds bortaställ, glöm Segwayturen…  här kommer jag nämligen med den bästa presenten man någonsin kan önska sig!!! In-for-ma-tion! Nej men. Har du nånsin sett nåt så vackert?

Kommentarer (2)

5. Kan du berätta lite mer om dig själv? Läsarna vill helt enkelt veta vem personen bakom that massive layer of fat är! Vad lyssnar du på just nu till exempel?

- Kul att du frågar! Jag är verkligen inne i en Springsteen-period för tillfället (vilket jag i och för sig har varit i typ nio år nu men…) och kring jul släpps den fenomenala Darkness on the edge of town i en ny jubileumsutgåva. Det ryktas om en helt ny dokumentär, remastrad skiva, tio outgivna låtar och en hel 78-konsert på dvd. Som alla vet finns det ingen artist eller grupp som ens kommer i närheten av hans livespelningar på den tiden och -

6. Jamen vad lyssnar du på just nu, i denna sekund?

- … Hanson.

7. Och innan dess?

- … Bryan Adams.

8. He he he… Nämn tre karaktärer som du verkligen kan identifiera dig med?

- Wow. Det är nästan som om den frågan vore specialskriven just för mig! Enkelt! Bridget “Så det är därför Bridget fortfarande är singel! Hon stöter bort män!” Jones , India “and India could be described by no other word than plain” Wilkes och Liz “If you were any other woman on earth, I’d be turned on right now” Lemon. Hedersomnämnande: Ann “… Her? What, is she funny or something?” Veal.

9. Jag hörde förresten att din pojkvän sen sex år tillbaka fyller år idag. Vad har du köpt till honom?

- Ingenting. Än. Det är naturligtvis svårt att överträffa sig själv när man peakade till syrebristshöjder redan för två år sedan  (“Jag strålade genom saliga glädjetårar mot Snorre när han - spänd av förväntan - öppnade paketet, varpå 1048 sidor 1800-talsromantik brakade ner på det arma vardagsrumsbordet och förvandlade det till brasved. Om blickar kunde döda hade mitt svartbrända finger guppat omkring i Nordsjön vid det laget.”), men jag hade faktiskt en sjukt bra present på gång.

10. Vad hade du tänkt köpa?

- En curlinghatt!

Tracy took advantage of my white guilt, which is to be used only for good like overtipping and supporting Barack Obama.

Kommentarer (0)

Ny kategori av förestående anledning – Frequently Asked Questions. Del 1.

1. Jag hörde att du missade flyget i morse. IGEN. Säg mig, Anna, ledsnar du aldrig på dessa idiotiska företaganden?

- Nej, faktiskt inte. Det är bara hälsosamt med en sann nemesis som sätter  käppar i hjulet för dig när du glatt kommer trampandes nerför San Fransisco-backarna i 110. Förresten är det vida känt att omväxling förnöjer, så jag kommer säkert att få många långa och spännande år på Helsingborgs arbetsförmedling!

2. Det där leendet gör mig lite obehaglig till mods. Det ser ut som om du tänker spatsera in i en regeringsbyggnad med dynamit kring midjan. Hur mår du egentligen?

- Do you want the truth? You can’t handle the truth!!! Nästa fråga.

3. Oroa dig inte, det blir bättre. Förresten så kommer du glömma bort vilken fullständig idiot du är till nästa gång det inträffar, på samma sätt som du glömmer bort att du är en fugly fat spinster ända till dess du ser ett foto på dig själv. Det kallas “förnekelse”, och det är den patetiska loserns schweiziska armékniv när det kommer till överlevnad.

- … Kommer det nån fråga eller?

4. Ja. Du var bara inte så jävla rolig att intervjua som jag trodde. Hmm. Vad ska du göra nu?

- Försöka jobba tillbaka mitt goda ansee-… Mitt anseend- Försöka jobba! Och skita. För tredje gången idag, måste ha fått nån riktig jävla mördarbakt-

Oj, nu tog batteriet till bandspelaren slut. And will you look at the time! Better dash! Got another party to go to… Lots of single people. Mainly poofs. Bye.

Oh, Miss Lemon. You have several messages. Aw, let’s see, that company running the bike tour in South Carolina says no singles. Uh, your credit card called, they want to make sure you’re the one buying cream soda in bulk.

I sure am!

And your landlord called and he says it’s not the toilet, it’s you.

That’s his opinion.

Kommentarer (0)

Pratade med Oskar – min eviga stöttepelare och personliga mentor – häromdagen, samtidigt som jag bläddrade igenom några bilder på syrran. Jag måste ha haft en drömsk och frånvarande glans i blicken eller nåt, för plötsligt sade han:

“Tss. Sådär ser ju du också ut. Om du går ner 200 kilo.” Och så log han älskvärt och uppmuntrande.

Kommentarer (0)

Jonas Holmkvist? James Dean?

Sms-konversation med Honken:

Han: “Svara nu!”

Jag: “Klockan fem? Reheheheally?”

Han: “Jag vet. Var riktigt full. Kanske tur att du sov, eller det var väl ingen tillfällighet att du gjorde det klockan 5.”

Jag: “HAHA. Happy drunk eller sad, lonely and desperate drunk?”

Han: “Mer genifull. Kom på att spriten är vägen till ett bra liv. Där flaskan och pennan går hand i hand. Jag kunde känna en absintstinkande Strindberg kanalisera min själ. Och plötsligt förstod jag Kurt Cobain, Hendrix och en handfull andra. Allt stod klart. Mitt ego tog mig till nya höjder. Jag var redo att dö ung, bara jag fick ut That Shit! True story”

Han: “Sen somnade jag. Några sekunder senare såg jag på ett big brother-avsnitt där jag själv var med. Jag stod och luftboxade in i kameran och höll en 3 minuter lång monolog. Det var tydligen ett best of-avsnitt. ‘De pinsammaste ögonblicken i big brother’ hette det.”

Kommentarer (3)

Sådärja. Nu har jag lyckats ha sönder mina glasögon också. Vi visste alla att detta var en accident waiting to happen, men att jag skulle lyckas pulverisera dem så genomgående – bortom all silvertejpsräddning! – kom som något av en överraskning till och med  för mig. Tråkigt. Detta innebar förstås slutet på Fifaspelandet och 30 rock-tittandet, så allt som återstår  för oss att göra är två dygn av:

Vi kan verkligen spendera hela dagar sådär. Om telefonen ringer, det knackar på dörren, eller brandvarnaren piper så lyfter vi långsamt  ögonlocken och försöker fokusera blicken, ansiktet förvrids till en grimas av äckel once we have located the source of the disturbance, handen påbörjar en darrig resa norrut, bekymret viftas bort med ett oengagerat “Ähhhhhhhh”, och därefter låter vi armen kraftlöst falla tillbaka mot soffkuddarna igen.

“Snorre! Kan inte du följa med på affären och köpa smoothiesingredienser?”

“Ähhhhh…!”

och:

“Anna! För fan! Ta och duscha nu!”

“Ääääääähhhhhh…!”

Vid midnatt bläddrade Snorre förbi vår nya favoritstanduppare Michael Mcintyre från Live at the Apollo på TV4 Komedi. När han imiterade en man som provade skor höll jag verkligen på att kvävas av skratt; två kilo smoothies låg som ett skruvstäd över mina lungor och varje gång jag desperat försökte greppa efter syre fick jag ett nytt skrattanfall som katapulterade luften ur lungorna all over again. Nu hittade jag såklart inte nåt lika roligt klipp, men här lyser hans komiska geni igenom åtminstone ibland:

Kommentarer (0)

Jag blir bara mer och mer sugen på att starta en babyblogg. Tänk efter – hur roligt vore det inte?!  Har redan funderat ut flera inlägg, till exempel detta från graviditetstiden:

“Är så jfla fll. Å röksgn!!! Smom en skorsnte! Uff. Rmlokull.”

Sen, direkt efter födseln:

“Fan. Det blev en tjej. Är det någon som har koll på hur det ligger till med bytesrätten på de här jävlarna…? Har hört att det ska vara krångligare än tv-spel :(“.

Och efter det har man en hel värld av photoshoppade misshandelsskador att se fram emot, där man hela tiden trivialiserar såren genom att, liksom  i förbifarten, skylla på diverse “olyckor”.

“Åh, och om ni undrar över blåögat och den spräckta läppen så ramlade han bara i trappen igår” eller “om ni tycker att armen ser bruten ut är det bara för att bilden är tagen ur en konstig vinkel”.

HAHA! Scarlett hade varit stolt över mig.

Men. Alla barn är inte av ondo. En gång ~var 200 000:e år kommer det förbi en unge som är så perfekt att du bara vill ta på dig din finaste kardborreband-stass och stega fram till pappan och säga “Hur gick det egentligen till som när du skapade honom?” (dramatisk paus medan du rycker i sömmarna) “Visa mig! Teach me the ways of the secular flesh!!!”

Kommentarer (7)

Försökte rita det fina årgångsvinet Bruce Springsteen -78 en sen natt på kontoret häromdagen. På frihand. Den överdrivna tilltron till de egna förmågorna förklarar till exempel varför alla proportioner är helt åt helvete, samt varför det inte bidde någon Springsteen, det bidde en Keith Richards istället. Men den SKA bli bra. Det är jag helt enkelt skyldig detta anlete.